I Göteborg regnar det och det är bra, för vi vill mest bara vara inne med vår nya kompis. Har inte lust med solsken och bad och sånt för vi har ju faktiskt fått en kattunge. En helt ljuvlig liten lurvig sak. En liten rackare som inte får vara i fred en sekund för våra barn vill lyfta, bära, klappa, gosa och leka med honom hela tiden. Min mest uttalade mening just nu:
"Låt katten vara!"
Men jag har själv svårt att hålla mig ifrån honom. Han är ju så liten och mjuk och gosbar. Jag trodde han skulle ligga under en säng och gömma sig de första dagarna, jama och längta efter sina bröder, men han är framme med oss väldigt mycket. Visst är han lite orolig ibland men han verkar ändå trivas förvånansvärt bra redan och i natt sov han till och med i min och Olas säng. (Ola ändrade sig för övrigt väldigt fort, för innan katten flyttade in tyckte han att vårt sovrum skulle vara en kattfri zon. Det är visst inte så viktigt längre.)
