Inomlands

I bilen på väg hem från Kungälv ikväll pratade vi om vilka länder vi varit i och vilka vi skulle vilja åka till. Italien nämndes och Storebror vill gärna åka till England. Efter en stunds tystnad sa Lillasyster:

-Jag vill åka dit med alla bollar.

- Alla bollar? Vad menar du?

- Jag vill åka till det där stället där man kan leka med alla bollar.

- Jaha, du vill åka till Lek och buslandet?!

Så var det. Nu har vi bestämt att vi ska åka till det landet till helgen. Italien och England får vänta lite.

Osis

Och efter tre dagar har vi tuggummi på den nytapetserade vardagrumsväggen.

Från och med nu kommer vi ha mycket noga uppsikt över vilken typ av godis som inhandlas på Godiscity.

Tvära kast

Nu är det inte alls synd om mig längre. Jo, lite kanske eftersom jag har en förkylning från helvetet, men vardagsrummet är färdigtapetserat och det blev så fint så hälften hade räckt. Rummet har blivit 10000000 gånger snyggare än det var innan. Nu ska vi bara byta ut alla möbler också så kommer det blir ännu snyggare. Och med mina attitydproblem kommer väl det resultera i att jag snart gnäller över att vi är panka (igen), för är det nåt jag är bra på så är det att gnälla. Men idag, idag är jag nöjd och glad!

Bortskämd

Jag vet att det är förmätet av mig att klaga. Jag kommer snart ha en förtjusande snygg lägenhet.

Men när hallen har varit en byggarbetsplats i tre veckor, med allt vad det innebär av byggdamm, värkande rygg (sånt som händer när man är ovan vid fysiskt arbete) och tristess av stora mått. Under dessa tre veckor har Storebror varit sjuk två gånger och Lillasyster en gång.

Och en målare samtidigt är i vardagsrummet och bredspacklar väggarna. Med andra ord, ingen tv eller soffa (de är intryckta i vårt sovrum tillsammans med en torkställning tvätt).

Och när man dessutom själv blir sjuk och hostar som en galning och inte orkar göra annat än att titta på tv eller surfa. Nej, just det, surfa går inte för målaren har dragit ut nätverkssladdarna för att komma åt väggarna.

Är det inte lite synd om en då?

Länkkärlek: Vardagslinjer

Jag gillar att läsa serier och jag gillar att läsa bloggar. I Vardagslinjer kombineras de tu på ett mycket charmigt sätt. En enrutning per dag (nästan) om livet som trebarnsmor. Hög igenkänningsfaktor i dessa vardagsbetraktelser, även om mina barn är två till antalet och ett par år äldre vad det verkar. Läs, läs!

Vill ha!

Bild hämtad här.

Jag har precis hittat den snyggaste stolen någonsin. Helt perfekt till vårt hem. Va bra då att Jardan inte bara säljer sina möbler i Australien, utan även i Singapore, Hong Kong och Dubai. Det är ju bara att koppla på en släpkärra och börja köra till närmsta ställe!

Fler bilder här.

Vissa lever farligt

"J's mormor tappade sitt ben när hon sprang efter bussen" berättade Lillasyster för mig alldeles nyss.
J är en av pedagogerna på hennes förskola.

"Oj, det låter farligt" sa jag. "Man ska kanske akta sig för att springa efter bussar."

"Hon hamnade bakom bussen och så gick benet av", fortsatte Lillasyster. "Jag tror hon tog med sig benet till doktorn".

Magsår nästa?

Jobbar som en galning på dagarna och spacklar väggar på kvällarna. Mitt liv är inte så intressant just nu. Och det värker i kroppen. Jag ser verkligen fram emot imorgon kväll när jag ska träffa mina finaste vänner i hela världen. Dricka drinkar och snacka i kapp. Helt underbart.

Nu är det dags att packa ner alla böcker i kartonger så vi kan montera ner bokhyllan. Och flytta resten av alla möbler så vi kan måla taket i vardagsrummet till helgen. Varför nöja sig med att renovera hallen när man kan maxat kaoset ännu mer genom att gå loss på ett rum till?! Om tapeten kommer imorgon ska även den sättas upp i hallen. Oh dear lord, vad det ska bli skönt nät att det här är klart! Då ska jag fira med att sova.

Plankan

Idag klarade jag 1 minut och 20 sekunder. Tjoho, det går framåt! Storebror peppar mig genom att hjälpa till med tidtagning och håller mig underrättad om tiden var 10:e sekund.

Hallstatus

Helgen rusade fram i en enda stor riva-tapeter-trans. Det som skulle bli enkelt renoveringsprojekt bestående av vit färg på tak och väggar har urartat i totalt kaos eftersom vi blev tvungna att riva ner alla tapeter i hallen om vi skulle ha någon chans alls att få det snyggt. Efter ett så massivt jobb känns det lite menlöst att måla väggarna vita, så nu ska vi tapetsera istället. Den här tapeten har vi beställt:

Bild hämtad här.

Det kommer bli hur snyggt som helst när det ä klart, men det återstår mycket arbete och risken finns att jag förlorar förståndet innan hallen är klar. Jag är inte känd för mitt tålamod direkt.

Plankan i procent

Ojojoj. Nu har jag antagit en utmaning, nämligen plankan i procent. Jag hoppas att denna utmaning ska göra susen för min motivation att träna bort ryggvärken jag dras med. Utmaningen går ut på att förbättra tiden man klarar av att göra plankan så  mycket som möjligt, under januari månad. Jag läste om det hos Katta kvack, som i sin tur länkade till Upp och Hoppa.

Jag gjorde mitt maxtest för en stund sedan, medan barnen tittade på Gladiatorerna (ironiskt nog) och min tid blev 1 minut och 15 sekunder. Får se om jag lyckas förbättra min tid till den 31 januari! Någon mer som hänger på? Ja, gör det!

Hjälp!

Åh nej, nu drar det igång igen. Eller kanske. Yes, nu tar vi ett steg till i vårt renoveringsprojekt och snart är vi klara! Jag är ambivalent. Hur som helst, nu ska hallen målas.

Tidigare idag var jag jättepepp på det här, men det har tagit en evighet att bara maskera och lägga ut papp på golvet. Sedan vägrade lillasyster somna så jag ska inte börja måla förrän nu, klockan tio på kvällen. Vad gör Ola kanske någon undrar? Jo han är ute och dricker öl! Rättvisan i det?!

En sak är klar, den här gången ska det gå fort. Stenhårt jobb varje dag och inte en massa lata pauser för att titta på tv-serier och annat dumt. Det får bli belöningen när vi är klara. Risken är stor att det ändå kommer sluta i kaos. Anledningen är att vi har inga möbler att ställa in i hallen när målningen är klar. Med andra ord, ingenstans att hänga jackor, ställa skor och lägga vantar. Inga pengar på kontot heller ingen närliggande lösning i sikte. Men skit samma! Det är nu vi är lediga så det är nu det får bli av. Heja oss!

Såhär ser det ut i vårt vardagsrum just nu. Vem blir inte avundsjuk?!

Pissigt

Idag har jag och resten av familjen varit på en liten utflykt till centrum. Som de rekorderliga människor vi är tog vi spårvagnen och inte bilen och slapp således betala vägskatt. Lite ironiskt dock att Ola sätter sig på en blöt stol på spårvagnsresan hem. Blöt av kiss. Han känner sig inte så uppmuntrad att åka kollektivt efter det. Han kan nog tänka sig att betala hur mycket vägskatt som helst för att slippa den upplevelsen igen! Dubbelt ironiskt att det låg ett brev från Västtrafik på golvet och väntade på mig när vi kom hem. Jag har fått ett 2-veckors prova-på kort och kan åka hur mycket spårvagn jag vill gratis. Jag kommer åka ståendes.

Nytt år, nya roligheter

Jag gillar nystarter. Ett helt nytt år att fylla med roligheter. Det blir ju aldrig som man tänkt men tänker gör jag ju ändå. Ungefär såhär:

2013 ska bli året då vi renoverar klart och den där väggen bakom månadens moderat-kalender får en fin tapet. Vi ska även ta en trip till Berlin i februari och vi ska se Local Natives när de spelar på Pustervik. Det här är också året då jag ska bli bättre på att fotografera (det intalar jag mig varje år men det här året ska det ske!) och jag ska investera i ett makroobjektiv. Jag ska ta tag i löpningen igen för jag mår så mycket bättre när jag rör på mig. Boka en tid hos en sjukgymnast står också högt i kurs, för nu ska den här ryggvärken jag dras med, tränas bort!

Kanske blir 2013 det år då vi säljer vår kolonistuga och istället drar iväg på lite fler resor. Det blir nog så. Längtar så efter att resa mer. Se Europa med barnen och helst av allt även New York, men då bara jag och Ola.

Jag tänker att det här året ska jag sluta ha ångest över att jag börjar bli gammal och mer anamma min mognad och börja pensionsspara. Eller så gör jag det nästa år. Jag ska i varje fall prioritera att läsa böcker framför att glo på TV och träffa mina vänner mer och jobba mindre. Det har jag bestämt.

Så välkommen 2013. Det här kommer bli grymt!