Dagens smärta #12 och #13

Gårdagen var en tung dag för Ola. Vid frukosten beklagade han sig över en smärta han hade i överläppen. Troligtvis var det skäggstrå som växte inåt eller nåt. Mitt på dagen gjorde det ont på ett nytt ställe. Denna gång var det i munnen. Vi hade ett långt samtal om huruvida det kunde vara så att Ola fått munsår. Inte nog med det, på kvällen kände han att han var på väg att bli förkyld. (Detta demonstrerade han genom att andas hårt genom näsan så att ett fnysande ljud uppstod. Ingen kunde missta sig på att en förkylning var på gång).

Hur har stackarn mått idag då? Tack och lov plågar inte skäggstrået honom längre och det verkar inte som han fått munsår trots allt. Puh! Men alla orosmoln har inte skingrats. Nu på kvällen började han snörvla lite och dessvärre tror han att han är på väg att bli förkyld. Precis om igår alltså!

Dagens smärta #11

Jag bryter en lång bloggtystnad för att berätta om Olas nacke. Olas nya smärta. Han har lyckats med konststycket att få en whiplash-liknande sträckning i nacken, genom att parera för sig själv när han öppnade en kökslucka. Ja, du läste rätt. Det var han själv som öppnade köksluckan, men eftersom han inte riktigt var med på vad han gjorde ryckte han hastigt bort sitt huvud från luckan för att inte få den i huvudet. Och nu har han ont i nacken, mycket ont.

Ola bönade och bad om massage för en stund sedan. Han erbjöd sig att massera mig efteråt. Jag svarade att jag skulle blogga om hans smärta först. Då drog han tillbaka sitt erbjudande om massage.

Myser

I Göteborg regnar det och det är bra, för vi vill mest bara vara inne med vår nya kompis. Har inte lust med solsken och bad och sånt för vi har ju faktiskt fått en kattunge. En helt ljuvlig liten lurvig sak. En liten rackare som inte får vara i fred en sekund för våra barn vill lyfta, bära, klappa, gosa och leka med honom hela tiden. Min mest uttalade mening just nu:

"Låt katten vara!"

Men jag har själv svårt att hålla mig ifrån honom. Han är ju så liten och mjuk och gosbar. Jag trodde han skulle ligga under en säng och gömma sig de första dagarna, jama och längta efter sina bröder, men han är framme med oss väldigt mycket. Visst är han lite orolig ibland men han verkar ändå trivas förvånansvärt bra redan och i natt sov han till och med i min och Olas säng. (Ola ändrade sig för övrigt väldigt fort, för innan katten flyttade in tyckte han att vårt sovrum skulle vara en kattfri zon. Det är visst inte så viktigt längre.)

Men vad ska han heta? Förra ägaren kallade honom Pelle och det passar honom. Men vi hade tänkt kalla honom Måns. Vi får se vad det blir.

Äntligen!

Sitter i bilen på väg till Kärna för att hämta vår nya familjemedlem.  En liten kattunge som ska heta Måns. Pirrnivån i bilen är enorm. Jag är mest nervös över hur vi ska få in den lille parveln i kattburen. Den stackarn. Men han kommer nog börja gilla oss tillslut.

Snygga barnkläder

Förra veckan var jag och Lillasyster på en liten shoppingrunda på hemmaplan. Vi var på jakt efter vårskor till henne och slank då in på Digulo på Drottninggatan 37. Där fanns väldigt mycket snygga barnkläder och kitschiga leksaker som Lillasyster inte kunde sluta pilla på. Vi gick därifrån med dessa snygga byxor från Minirodini (jag hade gärna köpt ett par till mig själv också om de fanns i min storlek!)

Digulo har även en webshop för den som inte har nära till butiken i Göteborg.

Jag är grym (ibland)

Hur går det egentligen med sockeravgiftningen? Den jag påbörjade förra veckan? Jo, tack det går bra. Över förväntan faktiskt. Sötsuget var ganska jobbigt de första föra dagarna, men fram mot helgen började det klinga av. Jag satt till exempel i ett bil hela vägen upp till Stockholm i fredags, utan att äta vare sig av kakorna, chipsen eller dricka av läsken som de andra i familjen packat med sig. Eftersom leda vanligtvis är en vanlig fallgrop för mig när det gäller sötsaker och den där bilresan var galet trist är det extra imponerande enligt mig.

Jag unnade mig lite gott i söndags när vi var på Långbro värdshus och åt brunch. Efterrättsbordet var ljuvligt och att inte smaka av de små minibakverken hade varit ren galenskap om ni frågar mig. Jag åt även lite mörk choklad i helgen, men nu är det vardag igen och avgiftningen är återupptagen.

Än så länge har mina ändrade matvanor inte haft så stor inverkan på min mage. Men det är ganska skönt att inte vara så sugen på sött hela tiden. Så jag fortsätter ett tag till.

Hett om öronen

Lillasyster hamnade mitt i korselden när vi var uppe i Stockholm, men blev inte träffad. Imponerande hur lugn hon är. Även storebror var väldigt cool som hade sinnesnärvaro nog att filma det hela.