Fyra bra grejer

Här sitter jag i soffan och har det bra. Letar efter flygbiljetter till London och kollar om det finns någon bra lägenhet som jag, min syster och hennes döttrar kan hyra över en helg. Vi ska förhoppningsvis åka på en spontan shoppingresa. Annat som är bra:

Jag äter glass.

Läser lite i Mats kamp (den är mycket bra).

Jag beundrar min lilla hög med nya böcker

Jag skulle bara beställa Nina Hemmingssons diktsamling och Mörk jord, bokcirkelboken, men på Bokus hade de utförsäljning av av en hel del titlar så jag fyndade Tiger av Mian Lodalen och Utrensning av Sofi Oksanen också. Det är definitivt så att jag köper böcker i betydligt snabbare takt än jag läser dem. Att jag dessutom slinker in på biblioteket och lånar hem lite serier emellanåt, bidrar till att många böcker jag köper aldrig blir lästa. Min plan för hösten är dock att läsa mer och titta på tv mindre. Vill verkligen ägna mig mer åt mina böcker nu när jag kommit in i ett så skönt läsflow.

Kulturtant

Nu har jag läst ut "Med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel-Enk. Jag gillade den mycket. Särskilt avsnittet om manlig vänskap som var både roligt att träffsäkert. Rekommenderas.

Nu läser jag Niceville. Det var längesedan jag läste en bestseller. Oftast gillar jag inte böcker som ligger på topplistorna, jag antar att det beror på att jag får för höga förväntningar på böcker som alla säger är bra. Har inte kommit så långt på Niceville, men än så länge gillar jag den. Kommer snart lägga den åt sidan dock för det är dags att börja läsa nästa bokcirkelbok.

Ja, jag är med i en bokcirkel. Är mycket nöjd med det. Vi har än så länge haft två träffar och båda böckerna vi läst har jag gillat. Jag har också gillar vinet vi druckit och att vi pratat om mycket annat böcker. Till nästa gång ska vi läsa Mörk jord av Belinda Bauer. Det är en deckare, vilket inte direkt är min genre, men det är ju det som är det fina med bokcirkel. Man läser sånt man inte skulle ha läst annars och förhoppningsvis leder det till nya upptäckter och så vidare.

Bokcirkelboken ligger och väntar på mig på Hemköp tillsammans med Nina Hemmingssons diktsamling som jag beställde samtidigt. Den ser jag också fram emot att läsa. Är en novis vad gäller poesi, men Nina Hemmingsson är så briljant att jag kallt räknar med att älska hennes dikter. Så vad gäller läsning har jag en del att ta tag i framöver. Underbart.

Trängsel

Åkte buss till jobbet igår. Det fick mig att känna mig som en miljömedveten och ansvarsfull person. På morgonen alltså. Efter att ha färdats i 1 timma och 35 för att åka hem från Tuve och att hämta Lillasyster på dagis, var jag mest bara sur. Det är nästan en timma längre än vad samma resa tar med bil. Med andra ord var jag inte särskilt sugen på att sälja min bil.

Om några månader införs trängselskatt i den här stan. Det kommer bli dyrt för mig att åka till jobbet med bil. Jag vill å andra sidan inte vara en miljöbov. Men det är lite för långt för att cykla. 1 timmar och 35 minuters restid med buss innebär längre dagar för barnen på fritids/dagis. Ett klassiskt dilemma. Önskar just nu att mitt jobb låg lite närmre.

En bra morot

Härom dagen kom Ola med ett mycket glädjande besked. Han kan nu tänka sig att skaffa katt. Jag vet inte hur många år jag har bett och vädjat om att vi ska ha en spinnande kompis här hemma, men han har vänligt med bestämt avböjt med anledning av sin allergi. Fullt förståeligt.

Det senaste halvåret eller så, har även barnen börjat vädja till sin pappa om ett husdjur och deras önskningar är naturligtvis svårare att motstå. Dessutom har han på senare tid förstått att den där allergin nog inte är så farlig. Det verkar vara något värre med hundar, men hos de kattägare som vi regelbundet besöker går det faktiskt bra. Tjoho!

Det finns en hållhake bara. Ola tycker att vi ska renovera klart först. Åtminstone vardagsrummet. Det är ju klokt, för det kan nog bli rätt jobbigt att dra igång bredspackling, takmålning och väggmålning, med en lite kattunge springandes runt benen.

Men, Ola har nog fattat att det är ett rätt bra sätt att få mig lite mer sugen på att fortsätta renovera. Jag vill naturligtvis få det fint här hemma jag också, men blir så sjukt grinig varje gång vi tar tag i ett nytt rum. Själva processen, när man är mitt upp i den, är enligt mig nåt av det värsta som finns. För man ska ju inte bara fixa med renoveringen. Man ska ju laga mat och tvätta och hjälpa till med läxor också. Bara det att ha en tvättställning i vägen, mitt i renoveringskaoset, kan få mig väldigt labil.

Så jag behöver en morot och en kattunge might just do the trick! Jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det. Vi har precis slutat leva med en stinkande blöjhink, så nu kan vi ju börja leva med en stinkande kattlåda istället. Utan stank kanske vi blir helt vilse i tillvaron och den risken vågar vi inte ta. Eller nåt.

Abstinensbesvär

Idag har jag inte riktigt varit på humör. Jag har varit nedstämd och grubblig och jag har haft så svårt att skaka det av mig. På jobbet brukar jag ha så fullt upp att göra, att jag sällan hinner tänka på vilket humör jag egentligen är på, men idag hjälpte det inte att vara upptagen. Jag gick om kring med slokande axlar och suckade och längtade hem. För det är just det som är problemet, jag är inte hemma tillräckligt.

Det är väl typiskt att känna så, den första tiden efter semestern, när minnet att långsamma frukostar och gemensamma utflykter och gos i tv-soffan (som drar ut på tiden för vi har ändå ingen tid att passa imorgon), ligger kvar nära till hands. Då kan abstinensen efter familjen bli ganska brutal, när vardagen väl är tillbaka igen med sina trista rutiner. Måndag till fredag hinner vi knappt ses och helger susar förbi på ett ögonblick. Va, är det redan måndag? Nej!

Jag tänker på hur det var förra hösten. Då kom jag ganska snabbt in i rutinträsket och tyckte det gick rätt bra att jobba 8 timmar om dagen. Jag tänker att så blir det väl i år också. Så småningom kommer jag sluta längta efter mina barn så mycket som jag gör nu och så blir allt som vanligt. Men jag vet inte om jag vill det.

Jag är inte hemmafrutypen. Under mina föräldraledigheter har jag båda gångerna blivit rastlös av att vara hemma hela dagarna. Jag vill absolut jobba, men hela den här hämta-och-lämna-karusellen som man får på köpet ogillar jag verkligen. Det känns som jag åker kors och tvärs till dagis, fritids och jobbet och att all tid bara går åt till vardagsbestyr och att vi aldrig hinner mötas. Ska det verkligen vara så? Jag tycker det känns så fel.

Mina barn börjar bli stora. (Inte på riktigt stora, men ändå ganska stora.) Storebror är åtta och han vill helst vara med sina kompisar hela tiden. Lillasyster är fyra. För henne är mamma och pappa och storebror fortfarande det bästa och viktigaste som finns. Båda är så otroligt sköna typer att hänga med och nu när de är så stora kan man hitta på så mycket roligt tillsammans. Om man har tid alltså. Och om ett tag kommer dom inte vilja vara med sin gamla mamma längre.

Nej, nu måste jag avluta det här babblandet för jag kommer ju ändå inte fram till något! Jag befinner mig i samma obalans som alla andra föräldrar och det gör mig galen. Over and out.

Jag, en föreläsare?

Imorgon ska jag för första gången hålla i en föreläsning om jämställdhet. Jag har sedan december gått en utbildning i jämställdhetsintegrering via jobbet och nu har vi kommit till den punkten att det ska bli lite verkstad av all utbildning. Är mycket uppspelt över detta. Och nervös naturligtvis. Men mest uppspelt för jämställdhet tycker jag är ett så viktigt ämne och jag är superengagerad.

Idag fick jag också boken "Med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel-Enk, av en av utbildarna. Jag har faktiskt inte läst den ännu, även om jag tänkt göra det i en evighet. Blev extra sugen på att börja med den på en gång när jag såg hur tunn den är, 127 sidor. Jag älskar tunna böcker! Så nu lägger jag "Niceville" åt sidan (är ändå inte övertygad om att det är min typ av bok och den är på nästan 500 sidor, inte bra med andra ord) fördjupar mig istället i manlighet ett tag framöver.

Renoveringskaos

Helgen brukar kännas kort, men när man renoverar känns den som ett ögonblick. De senaste dagarna har jag och Ola spacklat, slipat och målat till förbannelse, men vi är ändå långt i från klara. Vi har också sovit på en uppblåsbar madrass i vardagsrummet. Min rygg gillar inte den madrassen och mitt psyke gillar inte att alla våra sovrumsmöbler nu trängs i vardagsrummet. Nej, renoveringskaos är ta mig fan det värsta jag vet.

Tur då att jag har haft lite roligt i helgen också. Igår kväll var jag och min fina vän L på Vi viet och käkade god vietnamesisk mat och sen åt vi efterrätt och drack vin på Björns bar. Inte tråkigt alls. Idag kom mina fantastiska föräldrar till undsättning när jag målade sovrumsväggar och Ola jobbade. När jag målat färdigt åkte vi alla till Liseberg och solen sken på oss när vi var där. Så på det hela taget har det ändå varit en bra helg.

Nu ska jag bara försöka samla på mig lite energi inför nästa vecka. Renoverandet fortsätter och storebror börjar skolan igen och jag har fullt upp på jobbet. Jag behöver mycket energi. God Natt!