Ser man på!

Den här bloggen har blivit lite snygg! Tack vare Ola för jag kan inget om sånt. Imorgon ska vi piffa till den ännu mer är det tänkt, men jag är redan mycket nöjd.

En dag i min smak

Har haft en mycket bra dag. Har inte varit utomhus över huvud taget. Har däremot haft morgonrocken på mig fram till klockan tre på eftermiddagen.

Började dagen med att lyssna på Grizzly bear. Jag är mycket nöjd med min present till Ola.

Plockade fram där här guideboken. Snart ska vi till Berlin igen och man kan väl säga att jag är mycket nöjd med julklappen som Ola gav mig. Mycket nöjd.

Gick runt i de här tofflorna hela dan. Vann dem i årets julklappsspel. Har känt mig väldigt mysig.

Bjöd över mina föräldrar på middag. Fick hjälp med matlagandet. Bjöd på oxrulader och det var gott.

Mormor och Lillasyster pärlade medan de väntade på maten.

Morfar och storebror spelade hockey. Morfar vann, det var lite bittert tror jag.

Vi fick fina tulpaner. Krispiga och våriga. Nu när julen är över får det gärna bli vår direkt.

Lillasyster är ganska lättroad ibland, grimaser kan räcka ganska långt. Min going!

Så väl jag behövde denna slappa dag! Ute har det regnat och varit allmänt trist, så varför gå ut?! Titta på film i sängen känns som en lagom aktivitet att avsluta den här dagen med. Imorgon kanske jag går ut. Kanske.

Grinigast i hela Majorna

4-åringar alltså. Så makalöst charmiga och så otroligt enerverande samtidigt. Åtminstone är vår 4-åring det. Kan aldrig vara still, kan inte koncentrera sig på en och samma sak i mer än en minut, gör ALDRIG som man säger, men det kommer så roliga och gulliga saker ur hennes mun hela tiden! Eller hela tiden är väl att ta i, eftersom som är arg 95% av tiden, men när hon väl är på sitt charmiga humör kan hon få vilken grinig människa som helst att börja skratta. Den griniga människan är i det här fallet jag. Åh, vad jag inte har tålamod och fan vad sur jag är hela tiden. Men hon får mig på fall med sina komplimanger och tur är väl det!

Avgiftning

Jag är på avgiftning. Från socker. Jag har sannerligen en överdriven konsumtion av godis, kakor, bullar och läsk. Ja, allt som är sött. Nu har jag för tredje dagen i rad, nekat mig själv det som brukar vara min belöning vid dagen slut och jag har kraftiga cravings. I morse till och med vaknade jag med ett godissug (så illa brukar det inte vara!)

Mitt sug sitter i även nu på kvällen. Jag tycker det är ganska jobbigt. För att skingra tankarna äter jag macka och läser bloggar. Vad ser jag då när jag går i på A beautiful mess? Jo, det här:

Kanelbullar med nutella. Stön! Det låter ju helt underbart. Nu måste jag snabbt hitta något annat som min hjärna kan fokusera på, för annars vet jag inte hur jag ska kunna somna.

Helgen som varit

Helgen har varit lugn och fin. Vi var på bio och såg Modig. Storebror tyckte den var spännande, Lillasyster tyckte den var läskig. Själv tyckte jag att den framför allt var väldigt snyggt gjord, men levde inte riktigt upp till mina högt ställda förväntningar på berättelsen. Men det var kul att se en tecknad film där hjälten var en tjej. Mycket kul.

Vi har även bakat pepparkakor. En återkommande tradition i vår familj så här års. En brun korv från kyldisken, förvandlas till dinosaurier, änglar och hjärtan. En del deg slinker in i munnen under arbetets gång. Och glögg.

På renoveringsfronten går det fortfarande trögt. Det enda vi fick gjort den här helgen, var att jag målade klart sockeln till vår garderob i sovrummet. Storebrors sovrum piffades även till med några roliga gubbar från domestic.fr.

Jo, en sak till blev nästan klar. Vi var på Mio för att titta på köksbord, men det slutade med att vi beställde en lampa till sovrummet.

Den heter Tennessee och kommer från LampGustaf.

 

 

Ska vi renovera i den har takten kommer vi hålla på i tio år. Hoppas verkligen vi har lite mer energi den kommande helgen. Tanken är att hallen ska få lite ny färg på tak och väggar. Ser verkligen fram emot det.

Spermier

Jag gillar inte den här reklamen, som går på tv vid varje reklamavbrott just nu. Det är SPP som ska få oss att pensionsspara mer.

Filmen börjar med att en spermie kommer simmande och säger "här kommer jag" och fortsätter med att samma spermie når fram till ett ägg och befruktar det. Under tiden pratar han om att det kan vara lätt att tappa bort sig själv i vuxenlivet men det är faktiskt viktigt att tänka på sig själv. Avslutningsvis säger spermien "det enda man vet om framtiden är att jag fortfarande kommer vara jag". Sista bilden är på ett foster som ser ut att vara redo att födas.

Inget fel på copyn egentligen, men bilderna talar sitt tydliga språk. Ägget är ett passivt klot som svävar omkring i ett tomrum och spermien är en aktiv liten rackare, som är dessutom är "jag". Alltså innan den nått fram till ägget. Ägget tycks inte ha någon annan funktion än att vara något slags kuvös till den lille spermien som bär på det framtida barnets personlighet. Det är en manlig speaker, vilket ytterligare förstärker att det är spermien som utgör fundamentet för det liv som är på väg att skapas.

Visst kan det vara så att jag övertolkar det hela. Eller? Vad jag ser i den är reklamen är att kvinnor och män är inte jämställda ens på könscellsnivå. Med andra ord, jag stör mig och jag kommer inte teckna nån pensionsförsäkring med SPP om jag nu tar tag i det där någon gång.

Vad jag gör när ingen stör

Det har blivit en del jobb på kvällstid för mig det senaste. Jag har galet mycket att göra. Så bloggtystnaden beror delvis på det, delvis på att jag blivit besatt av Downton Abbey. Jag och Ola tittar på minst ett avsnitt per kväll, jag tycker det är helt fantastiskt. Nu har vi bara ett avsnitt kvar, sedan är vi i fas med SVT.

Sedan vi började titta på Downton har vi inte sett ett enda avsnitt av Sons of Anarchy. Är det någon mer än jag som tycker att femte säsongen inte är lika bra som de andra? Jag blir inte sådär härligt besatt, som jag blivit tidigare. Jag gillar verkligen att snöa in på tv-serier och se hela säsonger i ett nafs. Passar mig mycket bättre än att följa serier som går en gång per vecka på TV. Då tröttnar jag lätt. Nu är frågan vad vi ska börja titta på efter Downton och SoA. Tips någon?

Det går framåt

Jag ogillar att renovera. Jag ogillar det väldigt mycket. Därför blev jag så galet glad när fastighetsskötaren var här förra veckan och sa att vår värd går med på att tapetsera om vårt vardagsrum.

 Idag har vi tittat på tapeter och jag tror vi redan har bestämt oss för den här:

Bild från Tapetshopen

Det kommer blir grymt snyggt. Först hade vi tänkt oss den här grågröna varianten, men det vit/ljusgrå blir bättre i ett stort rum tror jag.

Även denna bild från Tapetshopen.

När vardagsrummet är klart ska vi bara fixa i ordning hallen och köket också. Så nu är vi snart halvvägs. Tjoho!

Dagens smärta #10

Idag när jag kom hem från jobbet, stod Ola i badrummet, med huvudet böjt över toastolen och kammade sig.

- Vad gör du? frågade jag
- Det går löss på Lillasysters dagis.
- Har du fått löss?
- Det kliar som fan överallt i varje fall.

Fortsättning följer.

Svinet

Igår var jag och Lillasyster på Majornas bibliotek. Vi skulle lämna tillbaka böcker, men när jag väl var där kunde jag inte låta bli att gå förbi seriehyllan och låna hem en ny bok. Jag tycker det lilla biblioteket är ganska trist jämfört med många andra, men just utbudet av serier är stort och bra.

Igår gick jag hem med Svinet av Åsa Grennvall. Den är fantastiskt bra. Hemskt och ruskig men bra. Egentligen borde jag läsa bokcirkelboken Crème fraiche av Suzanne Brøgger, men jag kommer aldrig in i den. Egentligen tycker jag den är bra för jag gillar attityden och humorn, men av någon anledning dras jag hela tiden till annat läsbart. Just nu kan jag inte få nog av och jag tycker om i stort sett allt jag läser. Alla serier kan ju inte vara bra egentligen. Lite konstigt att mitt normalt så välfungerande kritiska tänkande lite sätts ur spel när det gäller just serier. Ja ja, så är det i varje fall.

Dag 10: 10 favorittidningar

Jag konsumerar en hel del tidningar. Jag är den typen som lite tvångsmässig bläddrar i vilken tidning som helst, oavsett kvalitet och ämne. Västra Götalandsregionens tidning om sjukvård och infrastruktur bläddrar jag i, likaså Hyresgästföreningens medlemstidning. I tidningen från facket får jag veta om läkarsekreterarnas arbetsmiljö och socionomers löneläge. Det är inte alltid informationen i dessa tidningar är av så stor betydelse för mig, men jag läser det ändå. Ibland önskar jag att jag la den lästiden på böcker eller tidskrifter som jag tycker är riktigt bra. Som de på den här listan till exempel:

1. Filter

2. Elle Mat & Vin

3. Allt om mat

4. Vi

5. Fokus

6. Vi läser

7. Baka

8. Två dagar (GP bilagan)

9. Retro

10. Donna Hay

Dag 9: 10 favoritböcker

Ännu en svår lista att skriva. Jag läser mycket så det finns många bra titlar att välja bland. Det underlättar att jag är medlem på boktipset.se, för där jag betygsätter alla böcker jag läst. Annars hade jag nog glömt bort många av de fantastiska böcker jag läst.

Det blir en konstig blandning av feelgood, klassiker, social realism och serier för det är vad jag gillar att läsa. Åtminstone idag listar jag de här böckerna högst.

1. Jag är din flickvän nu
    Nina Hemmingsson

2. Främlingen
    Albert Camus

3. Tillsammans är man mindre ensam
    Anna Gavalda

4. Yarden
    Kristian Lundberg

5. Liten parlör för älskande
    David Levithan

6. Husfrid
    Alison Bechdel

7. Bröderna Lejonhjärta
    Astrid Lindgren

8. Prins Charles känsla
    Liv Strömquist

9. Farväl till vapen
    Ernest Hemingway

10. Dansare
    Colum McCann

Dag 8: 10 favoritsnacks

Jag älskar snacks och godis av alla de slag. Kan inte leva utan det! Den här listan skulle kunna bli hur lång som helst.

1. Saltlakrits
2. Grillchips (måste vara Estrellas)
3. Mjölkchoklad i olika former. (Just nu är jag besatt av Maltesers)
4. Ostbågar (enbart OLW)
5. Cashewnötter
6. Marshmellows
7. Popcorn
8. Marmeladgodis
9. Jordnötsringar
10. Mörk choklad

Det varde ljus

Vår hall ser fortfarande ut som skit, men nu har vi i varje fall en snygg taklampa.

Dag 7: 10 favoritdrycker

Det här med favoritdrycker känns ganska enkelt. Inte lika mycket att välja på som maträtter i varje fall.

1. Apelsinjuice
2. Vatten
3. Rött vin
4. Kaffe
5. Öl
6. Trocadero
7. Jordgubbssaft
8. Vitt vin
9. Coca cola
10. Te

Dag 6: 10 favoriträtter

Det blir en lista till idag så jag kommer ikapp lite. Om det nu är möjligt att lista bara tio favoriträtter. Jag har hur många som helst! Det här får ses som ett litet urval. Utom inbördes ordning:

1. Äggröra och bacon
2. Sushi (helst med friterad tofu och/eller avocado)
3. Dumplings
4. Vegetarisk lasagne
5. Oxfilé med rödvinsås
6. Inbakad getost med honung och valnötter
7. Inlagd sill
8. Ribs med cole slaw
9. Kokt höna/kyckling med currysås
10. Marulk/hälleflundra med skummad skaldjurssås

Dag 5: 10 bästa konserter jag sett

Jag hade tänkt att jag skulle vara konsekvent och skriva ett inlägg om dagen under de 30 dagar som den här bloggutmaningen varar, men så blev det visst inte. Jag har dock tänkt mycket på just dagens lista under hela helgen. Anledningen är att jag inte kan komma på vilka konserter jag varit på. Vad gick jag på mellan -92 och -03? Jag kommer inte ihåg! Jo, jag såg U2 en gång till och jag var på Rolling Stones på Ullevi, men ingen av de konserterna var särskilt bra. Jag gillar egentligen inte arenakonserter. Jag föredrar helt klart mindre, intimare spelningar framför att trängas med 20 000 andra på en stor stadium.

Hur som helst. Jag är inte alls nöjd med den här listan. Några av spelningarna var helt enkelt inte tillräckligt bra för att platsa på en topp tio lista och jag vet att jag har missat några guldkorn på grund av mitt taskiga minne. Jag får helt enkelt ändra om när jag väl kommit på vad det är jag glömt.

1. Bon Iver, Way out west 2012
Det var magiskt in somras.

2. U2, Scandinavium 1992
Min allra första konsert. Jag höll på att mosas av ett stort antal biffiga killar, när jag försökte tränga mig fram till scenen. Dagen efter åkte jag på språkresa till Jersey och då hade jag på mig en t-shirt jag köpte på konserten.

3. Mumford and son's, Way out west 2010
Gjorde sig mycket bra i den Göteborgska augustisolen.

4. Håkan Hellström, Way out west 2010
Så mycket nostalgi på den där spelningen!

5. Anthonys and the Johnssons, Trädgår'n 2005
Fantastiskt bra helt enkelt.

6. Damien Rice, Accelerator 2003
Otroligt vad man kan skapa med bara sin röst en mikrofon och en gitarr.

7. Anna von Hausewolf, Nefertiti 2010
Pills var helt fantastisk. Många låtar var fantastiska.

8. Essex Green, Bommens salonger 2003
Väldigt mycket energi.

9. The Magic Numbers, Trädgår'n 2007
 Bra men inte fantastiskt

10. Heather Nova, Trädgår'n 2005
Jag brukar inte lyssna på Heather Nova och jag hade egentligen inte tänkt gå till Trädgår'n den där kvällen. Men den dagen var jag och Storebror (som då var 1 år) och lekte på lekplatsen i Trädgårdsföreningen och där träffade vi Heather Nova tillsammans med hennes son som var i samma ålder. Vi började prata, hon var jättetrevlig och det slutade med att hon satte upp mig på gästlistan. Det var lite speciellt.

Dag 4: 10 konstigaste raggningsrepliker jag hört

Är inte alla raggningsrepliker konstiga? Nej, den här passar jag på.

Dag 3: 10 favoritserier

Jag älskar att kolla på serier. Helst som dvd-box så att man kan se många avsnitt på rad om man vill. Känner på mig att jag glömt många bra serier nu, men påminn mig gärna i så fall!

1. The Wire
2. The Sopranos
3. Six feet under
4. Girls
5. Tusenbröder
6. Band of Brothers
7. Masterchef (den brittiska versionen)
8. Sons of Anarchy
9. Seinfeld
10. Anne på Grönkulla 

Dag 2: 10 favoritfilmer

Den här listan är inte lätt att sätta ihop.  Det är nästan ett omöjligt uppdrag att välja ut bara tio av hundratals filmer jag sett. För film tittar jag mycket på. Det är ett av mina största intressen faktiskt. Jag kan inte göra den här listan, utan att på ett nördigt vis fundera på hur jag ska få till en bra mix av olika genrer och länder och årtionden. Kommer dock inte på någon riktigt gammal film som platser på listan. Vad har jag missat? Hur som, här är listan, utan inbördes rangordning:

1. Den lugna staden
Jag älskar socialrealism och jag älskar fransk film. Här är de båda kombinerade i en perfekt mix. Men det blir inte mycket deppigare än såhär.

2. Donnie Darko
Otroligt bra manus.

3. En fisk som heter Wanda
Jag har sett den här komedin säkert 100 gånger. Kevin Kline är så himla bra.

4. Fargo
Jag gillar bröderna Coen och av deras filmer är Fargo min favorit.

5. Hugo och Rosa
En fantastisk dokumentär om ett gammalt syskonpar och deras stillsamma liv tillsammans. 

6. Office Space
Så jäkla rolig!

7. Plutonen
Den bästa krigsfilmen. Mycket bra musik också.

8. Weekend
Den bästa filmen jag sett hittills i år.

9. De andras liv
 En film om livet bakom muren i det kommunistiska Östberlin. Bra på alla sätt och vis.

10. Me and You and Everyone We Know
En av de charmigaste filmer jag sett.

Dag 1: 10 fakta om mig själv

Då drar jag igång topp 10-utmaningen med 10 fakta om mig själv. Here it goes!

1. Jag äter godis varje dag. Kan inte leva utan godis. Livet skulle kännas meningslöst utan godis. Jag är besatt av godis med andra ord.

2. Jag gillar inte att kallprata. Kan aldrig komma på nåt att säga. Usch.

3. Omvandlar alltid pengar i resor. Om jag till exempel får tillbaka 4000 på skatten, tänker jag att för dom pengarna kan jag åka på en weekendresa till Berlin. Vi behöver kanske 40 000 för att ha råd med allt vi vill köpa till lägenheten, men det är också vad en reda till Thailand för hela familjen skulle gå på. Och så vidare.

4. Älskar att slänga saker. Gäller allt utom mattidningar och böcker. Har också svårt att slänga barnens teckningar.

5. Bär väldigt sällan smycken. Känner mig som en julgran med halsband och örhängen.

6. Önskar jag var mer kreativ och skapande. Jag får många idéer, men har svårt för att förverkliga saker och ting.

7. Jag är barnsligt förtjust i att bada. I havet, i badkaret, på badpalats, det spelar ingen roll. Har nog levt under vattenytan i ett tidigare liv.

8. Har inte gröna fingrar. Trots koloniträdgård.

9. Lyssnar på P1. Älskar P1.

10. Jag är lite för rädd för att göra fel.

Topp tio

Jag tänkte testa en utmaning. Såg att Katta Kvack kör topp tio-utmaning och den passar mig perfekt. Jag älskar listor! Detta är vad man har att vänta sig här på bloggen den närmsta tiden:

TOPP 10-UTMANING
Dag 1- 10 fakta om mig själv.
Dag 2- 10 favoritfilmer
Dag 3- 10 favoritserier
Dag 4- 10 konstigaste raggningsrepliker jag hört.
Dag 5- 10 bästa konserter jag sett
Dag 6- 10 favoriträtter
Dag 7- 10 favoritdrycker
Dag 8- 10 favoritsnacks
Dag 9- 10 favoritböcker
Dag 10- 10 favorittidningar
Dag 11- 10 manliga favoritskådisar
Dag 12- 10 kvinnliga favoritskådisar
Dag 13- 10 kändiscrushar
Dag 14- 10 favoritband/sångare
Dag 15- 10 fiktiva favoritkaraktärer
Dag 16- 10 favoritsånger just nu
Dag 17- 10 saker jag ville bli när jag var liten
Dag 18- 10 favoritpyssel
Dag 19- 10 saker jag inte kan gå ut utan
Dag 20- 10 saker jag måste göra innan jag dör
Dag 21- 10 internetsidor jag ofta besöker
Dag 22- 10 heta fysiska saker på en eventuell partner
Dag 23- 10 heta egenskaper på en eventuell partner
Dag 24- 10 favoritspel
Dag 25- 10 saker jag gör när jag har tråkigt
Dag 26- 10 saker jag älskar med mig själv
Dag 27- 10 saker jag önskar att jag kunde förändra
Dag 28- 10 saker jag ångrar
Dag 29- 10 önskningar
Dag 30- 10 ställen jag vill åka till

Dag 4 känns som den störta utmaningen! Förutom själva utmaningen att hålla på med samma sak i 30 dagar!

Dagens smärta #9

För ett tag sedan, skrev jag på min matblogg, några inlägg som jag kallade för Dagens smärta. Inläggen bestod av några korta rader om den krämpa som för dagen besvärade min man. Ena dagen kunde det vara ömma muskler, den andra en förkylning på väg. Eller var det kanske cancer?

Eftersom krämporna kom ofta och dessutom var väldigt allvarliga, gick mycket av min energi åt att lyssna på beskrivningar av diverse besvär. Ibland klagade han på att jag inte brydde mig tillräckligt. Och det gjorde jag nog inte heller.

Därför behövdes en ventil, ett sätt för mig att få utlopp för den frustration alla dessa sjukdomar gav upphov till och bloggandet fungerade förvånansvärt bra för just det. Bäst av allt var dock att Ola nästan helt slutade gnälla, för han visste vart det gnället i så fall skulle hamna. Win!

Hur som helst. Jag slutade skriva sjukdomsinläggen efter ett tag. Mest för att det var en matblogg och de passade inte alls in där. Men nu har jag ju den här bloggen och här kan jag ju skriva vad jag vill. Dessutom har sjukdomsgnällandet tilltagit i styrka igen under hösten. Jag måste helt enkelt skriva av mig lite nu.

Här kommer dagens smärta:

Ola kommer hem, lätt andfådd, efter att ha rusat hem från affären med en matkasse i handen. Fortfarande med ytterkläderna på kom han in till mig i köket:

- På väg hem från affären fick jag så konstigt ont i magen. Jätteont här på sidan.

Han pekade på sin buk. Höger sida.

- Jag vet inte vad det kan vara. Jag tänkte att det kanske kunde vara blindtarmen eftersom det gör ont där.

-Mmm, svarade jag.

Han packade upp matkassen. Sedan gick han in till Lillasyster och började leka med henne.  Sedan åt vi middag tillsammans. Smärtan i buken kom inte på tal igen. Det var nog inte blindtarmen.

Barnen, bilder och bloggen

Mina barn tycker inte om när jag tar kort på dem, tråkigt nog. Jag får skylla mig själv, jag har verkligen terroriserat dem med kameran deras första år i livet. Jag försöker respektera deras önskan även om jag inte alltid lyckas fullt ut.

Ibland tar jag kort på dem i smyg. Jag kunde till exempel inte låta bli att ta en bild på Lillasysters pekfinger som pillar på blommor.

Lillasyster upptäckte dock att jag var framme med telefonen och fotade. Hon blev inte glad.

Så nu vet ni varför det inte blir så mycket barnbilder här på bloggen.

Barndom

Det här huset var mitt andra hem när jag var barn. Mormor och morfars hus. De brukade passa mig när jag var sjuk och mina föräldrar var tvungna att jobba. Jag var där på somrarna istället för att vara på fritids i väntan på att hela familjen skulle vara semesterlediga. Jag åkte gärna dit annars också. Aldrig har jag sovit så gott som i deras extrasäng med tungt duntäcke och krispigt manglade lakan. Tystnaden ute på landet. Mormors goda mat.

I trädgården spelade jag crocket med min syster. Jag plockade jordgubbar och andra bär med mormor. Till middag åt vi pinfärska potatisar direkt från deras odling. I den läskiga jordkällaren hämtade vi läsk och till efterrätt åt vi hemmagjord saftkräm eller nougatglass med krokant.

Den fina utsikten, noterade jag knappt när jag var barn. Att grannarna var få och landsvägen utanför sällan trafikerades av annat än någon enstaka traktor, tyckte jag var trist. Som vuxen älskar jag dock att titta ut över den flacka åkern och tänka tillbaka på när jag som lite skit gick bort till grannen och klappade kalvarna och kelade med deras kattungar och kycklingar.



Det låter provocerande idylliskt, jag vet. Denna romantisering av barndomsminnen beror på att jag i helgen troligen var i det där huset för sista gången. Mormor och morfar har nyligen flyttat till ett äldreboende och snart ska nya ägare flytta in i deras hus. Vi var där och rensade bland alla deras saker som de inte längre behöver. Svårt att inte bli vemodig då.

Några saker som jag fick med mig hem gör mig dock riktigt glad. Förgyller helt klart vår lägenhet. Och mormor och morfar har det bra i sitt nya hem.

Trög

I morse var det två grader ute när barnen gick till dagis/skola i sina tunna tygskor och det fick mig att känna mig som en dålig mor. Det var ju svinkallt! Vi har letat efter höstskor till barnen i flera veckor, men överallt har deras storlekar varit utsålda.

Ikväll jagade vi iväg till Frölunda torg, timmen innan stängning och letade desperat efter lämpliga skodon. Vi bestämde oss för att hoppa över höstskosteget och gick direkt på supervarma vinterdito istället. Superdyra är också ett passande adjektiv för att beskriva skorna vi tillslut köpte.

Alltså. Inga pengar över till min och Olas garderob (det enda vi kom hem med var en ny tvättkorg från Clas Olsson, jippie!) och det känns inte särskilt bra. Jag hade gärna dämpat min höstdeppighet med lite meninglös shopping, men nej. Jag får hitta ett billigare sätt att muntra upp mig själv.

 För det här med att pengarna inte räcker till har inte alls att göra med att jag och Ola bodde en natt på herrgård nyligen, eller alla luncher och fikor och middagar vi köper ute eller på att vi lägger hutlösa summor på de bilar som tar oss till jobbet varje dag. Nej, inte alls.

Ibland undrar jag när jag ska bli vuxen.

Bra med helg

Detta kan  mycket väl vara den mest efterlängtade fredagskvällen i mitt liv. Jag är trött som ett helt ålderdomshem. Har precis ätit (nästan) ett paket smör. I form av chokladbollar. Barnen ligger i sina sängar och jag sitter nu i soffan med täcke över benen och datorn i knät. Nu vankas det Kockarnas kamp på TV4 play och senare kanske ett avsnitt Sons of Anarchy (nu tror jag inte jag kan vänta längre). Känns som en bra inledning på helgen, trots tröttheten.

Imorgon tänkte jag gå på Global Picnic och på kvällen tar jag och Ola in på hotell och äter tre-rätters. Söndagen kommer med andra ord inledas med sovmorgon och hotellfrukost. Tror bestämt hela helgen kommer bli bra. Jag vet också med säkerhet att jag har gjort mig förtjänt av en go helg. Hej så länge!

Taktisk

Bild lånad från Blocket

Jag har en ny kvällsrutin. Varje kväll innan jag ska gå och lägga mig, surfar jag in på Blocket och tittar på kattungar som är till salu. Det är inte klokt vad söta de är. Jag terroriserar Ola dagligen med bilder på de gulligaste ugnarna och det har haft avsedd effekt. Nu säger han inte längre att vi ska renovera vardagsrummet innan en katt får flytta in här, men han envisas med att vi åtminstone ska göra klart de rum som vi påbörjat. Men jag vet inte hur länge han ska kunna stå emot. Vi är ju faktiskt skitlångsamma när det gäller renovering. Kanske den lille killen på bilden ovan kan få honom att tillslut lägga ner sina argument? Jag testar.

Sånt man inte kan leva utan

Nanna Johansson bloggar om det sjuka i att vi lever i ett samhälle där man kan tjäna pengar på att producera ögonfransar till bilar. Naturligtvis håller jag med om att det är helt galet att en sådan sak faktiskt säljs, men faktum är att när jag såg den här bilen på min gata i stan, blev jag riktigt glad.

Viktiga grejer

Bilden hämtade jag här.

Det hettade precis till här i tv-soffan. Då menar jag inte på det där roliga sättet utan på det lite mer ilskna sättet. Det var Ola som blev lite sur på mig. Vad var det då för allvarlig händelse som utlöste denna känslosvärm? Jo, jag hade mage att säga att jag inte ville se det nya avsnittet av Sons of Anarchy. "Vad är det för poäng med att vänta?! Jag har aldrig fattat varför man ska vänta med på hela säsonger av serier!" fräste han. Ja, ni förstår i den här relationen passar vi alltid på att ladda ur kring de riktigt stora frågorna i livet.

Så om jag inte vill se första avsnittet av femte säsongen av SOA, får jag förpassa mig till sovrummet. Det tror jag faktiskt att jag ska göra. Kom nämligen precis på att jag har kvar finalavsnittet av den mycket kvalitativa serien Project runway, som finns att se på TV3 play. Om jag nu kan hålla mig ifrån spänningen som kommer utspela sig i rummet intill. Det kan bli svårt.

Nu måste jag åka till Skövde

En av mina favoritbloggar, har sedan länge varit Nanna Johanssons Fem bilder. Jag har skrattat mig tårögd till inlägg om lustiga t-shirts, rakhyvlar och flingpaket. Från och med ska hon blogga på Nöjesguiden och jag har givetvis börjat prenumerera på hennes inlägg.

Nu i höst ska Nanna Johansson, Liv Strömquist och fler talangfulla serietecknare ställa ut på Skövde kulturhus. "Politisk genusmedveten satir" står det på hemsidan. Det måste jag se.

Åsiktsdumpning

Jag gillar inte Jan Björklund. Jag tycker att han och alliansen bedriver en usel skolpolitik. Det satsas på tok för lite resurser på lärare och studiematerial, istället ska alla problem lösas med ordning och reda. Som om vi levde på 1800-talet!

Jag fick tipset, av Lillasysters bästa kompis pappa, att titta på ett youtube-klipp, om vilka problem Sir Ken Robinson ser med rådande skolreformsiver. Han menar nämligen att hela världen genomför stora reformer inom skolväsendet just nu. Denna intelligenta människa anser att det är en revolution som behövs, inte mer reformer, för att skapa en skola för det århundrade vi lever i. Jag kan inte hålla med mer.

Efter att ha sett det här klippet tycker jag ännu mindre om Jan Björklund och skolpolitiken och det som håller på att hända. Jag blir tokig när jag tänker på hur mycket skattepengar som betalas ut som vinst åt riskkapitalister, istället för att skapa en skola där barnen mår bra och utvecklas. En skola där barnen kan få undervisning utifrån deras behov och där det inte spelar någon roll om föräldrarna är högutbildade eller kommer från arbetarklass. En skola där inga barn blir mobbade eller utstötta och där kunskap inte måste vara mätbar för att vara viktig.

Det ska väl sägas att jag jobbar inte i skolans värld. Jag har alla dessa åsikter ändå. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dom.

Grymt

Idag sprang jag 1+20+3 minuter. Jag är grym helt enkelt!

Fyra bra grejer

Här sitter jag i soffan och har det bra. Letar efter flygbiljetter till London och kollar om det finns någon bra lägenhet som jag, min syster och hennes döttrar kan hyra över en helg. Vi ska förhoppningsvis åka på en spontan shoppingresa. Annat som är bra:

Jag äter glass.

Läser lite i Mats kamp (den är mycket bra).

Jag beundrar min lilla hög med nya böcker

Jag skulle bara beställa Nina Hemmingssons diktsamling och Mörk jord, bokcirkelboken, men på Bokus hade de utförsäljning av av en hel del titlar så jag fyndade Tiger av Mian Lodalen och Utrensning av Sofi Oksanen också. Det är definitivt så att jag köper böcker i betydligt snabbare takt än jag läser dem. Att jag dessutom slinker in på biblioteket och lånar hem lite serier emellanåt, bidrar till att många böcker jag köper aldrig blir lästa. Min plan för hösten är dock att läsa mer och titta på tv mindre. Vill verkligen ägna mig mer åt mina böcker nu när jag kommit in i ett så skönt läsflow.

Kulturtant

Nu har jag läst ut "Med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel-Enk. Jag gillade den mycket. Särskilt avsnittet om manlig vänskap som var både roligt att träffsäkert. Rekommenderas.

Nu läser jag Niceville. Det var längesedan jag läste en bestseller. Oftast gillar jag inte böcker som ligger på topplistorna, jag antar att det beror på att jag får för höga förväntningar på böcker som alla säger är bra. Har inte kommit så långt på Niceville, men än så länge gillar jag den. Kommer snart lägga den åt sidan dock för det är dags att börja läsa nästa bokcirkelbok.

Ja, jag är med i en bokcirkel. Är mycket nöjd med det. Vi har än så länge haft två träffar och båda böckerna vi läst har jag gillat. Jag har också gillar vinet vi druckit och att vi pratat om mycket annat böcker. Till nästa gång ska vi läsa Mörk jord av Belinda Bauer. Det är en deckare, vilket inte direkt är min genre, men det är ju det som är det fina med bokcirkel. Man läser sånt man inte skulle ha läst annars och förhoppningsvis leder det till nya upptäckter och så vidare.

Bokcirkelboken ligger och väntar på mig på Hemköp tillsammans med Nina Hemmingssons diktsamling som jag beställde samtidigt. Den ser jag också fram emot att läsa. Är en novis vad gäller poesi, men Nina Hemmingsson är så briljant att jag kallt räknar med att älska hennes dikter. Så vad gäller läsning har jag en del att ta tag i framöver. Underbart.

Trängsel

Åkte buss till jobbet igår. Det fick mig att känna mig som en miljömedveten och ansvarsfull person. På morgonen alltså. Efter att ha färdats i 1 timma och 35 för att åka hem från Tuve och att hämta Lillasyster på dagis, var jag mest bara sur. Det är nästan en timma längre än vad samma resa tar med bil. Med andra ord var jag inte särskilt sugen på att sälja min bil.

Om några månader införs trängselskatt i den här stan. Det kommer bli dyrt för mig att åka till jobbet med bil. Jag vill å andra sidan inte vara en miljöbov. Men det är lite för långt för att cykla. 1 timmar och 35 minuters restid med buss innebär längre dagar för barnen på fritids/dagis. Ett klassiskt dilemma. Önskar just nu att mitt jobb låg lite närmre.

En bra morot

Härom dagen kom Ola med ett mycket glädjande besked. Han kan nu tänka sig att skaffa katt. Jag vet inte hur många år jag har bett och vädjat om att vi ska ha en spinnande kompis här hemma, men han har vänligt med bestämt avböjt med anledning av sin allergi. Fullt förståeligt.

Det senaste halvåret eller så, har även barnen börjat vädja till sin pappa om ett husdjur och deras önskningar är naturligtvis svårare att motstå. Dessutom har han på senare tid förstått att den där allergin nog inte är så farlig. Det verkar vara något värre med hundar, men hos de kattägare som vi regelbundet besöker går det faktiskt bra. Tjoho!

Det finns en hållhake bara. Ola tycker att vi ska renovera klart först. Åtminstone vardagsrummet. Det är ju klokt, för det kan nog bli rätt jobbigt att dra igång bredspackling, takmålning och väggmålning, med en lite kattunge springandes runt benen.

Men, Ola har nog fattat att det är ett rätt bra sätt att få mig lite mer sugen på att fortsätta renovera. Jag vill naturligtvis få det fint här hemma jag också, men blir så sjukt grinig varje gång vi tar tag i ett nytt rum. Själva processen, när man är mitt upp i den, är enligt mig nåt av det värsta som finns. För man ska ju inte bara fixa med renoveringen. Man ska ju laga mat och tvätta och hjälpa till med läxor också. Bara det att ha en tvättställning i vägen, mitt i renoveringskaoset, kan få mig väldigt labil.

Så jag behöver en morot och en kattunge might just do the trick! Jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det. Vi har precis slutat leva med en stinkande blöjhink, så nu kan vi ju börja leva med en stinkande kattlåda istället. Utan stank kanske vi blir helt vilse i tillvaron och den risken vågar vi inte ta. Eller nåt.

Abstinensbesvär

Idag har jag inte riktigt varit på humör. Jag har varit nedstämd och grubblig och jag har haft så svårt att skaka det av mig. På jobbet brukar jag ha så fullt upp att göra, att jag sällan hinner tänka på vilket humör jag egentligen är på, men idag hjälpte det inte att vara upptagen. Jag gick om kring med slokande axlar och suckade och längtade hem. För det är just det som är problemet, jag är inte hemma tillräckligt.

Det är väl typiskt att känna så, den första tiden efter semestern, när minnet att långsamma frukostar och gemensamma utflykter och gos i tv-soffan (som drar ut på tiden för vi har ändå ingen tid att passa imorgon), ligger kvar nära till hands. Då kan abstinensen efter familjen bli ganska brutal, när vardagen väl är tillbaka igen med sina trista rutiner. Måndag till fredag hinner vi knappt ses och helger susar förbi på ett ögonblick. Va, är det redan måndag? Nej!

Jag tänker på hur det var förra hösten. Då kom jag ganska snabbt in i rutinträsket och tyckte det gick rätt bra att jobba 8 timmar om dagen. Jag tänker att så blir det väl i år också. Så småningom kommer jag sluta längta efter mina barn så mycket som jag gör nu och så blir allt som vanligt. Men jag vet inte om jag vill det.

Jag är inte hemmafrutypen. Under mina föräldraledigheter har jag båda gångerna blivit rastlös av att vara hemma hela dagarna. Jag vill absolut jobba, men hela den här hämta-och-lämna-karusellen som man får på köpet ogillar jag verkligen. Det känns som jag åker kors och tvärs till dagis, fritids och jobbet och att all tid bara går åt till vardagsbestyr och att vi aldrig hinner mötas. Ska det verkligen vara så? Jag tycker det känns så fel.

Mina barn börjar bli stora. (Inte på riktigt stora, men ändå ganska stora.) Storebror är åtta och han vill helst vara med sina kompisar hela tiden. Lillasyster är fyra. För henne är mamma och pappa och storebror fortfarande det bästa och viktigaste som finns. Båda är så otroligt sköna typer att hänga med och nu när de är så stora kan man hitta på så mycket roligt tillsammans. Om man har tid alltså. Och om ett tag kommer dom inte vilja vara med sin gamla mamma längre.

Nej, nu måste jag avluta det här babblandet för jag kommer ju ändå inte fram till något! Jag befinner mig i samma obalans som alla andra föräldrar och det gör mig galen. Over and out.

Jag, en föreläsare?

Imorgon ska jag för första gången hålla i en föreläsning om jämställdhet. Jag har sedan december gått en utbildning i jämställdhetsintegrering via jobbet och nu har vi kommit till den punkten att det ska bli lite verkstad av all utbildning. Är mycket uppspelt över detta. Och nervös naturligtvis. Men mest uppspelt för jämställdhet tycker jag är ett så viktigt ämne och jag är superengagerad.

Idag fick jag också boken "Med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel-Enk, av en av utbildarna. Jag har faktiskt inte läst den ännu, även om jag tänkt göra det i en evighet. Blev extra sugen på att börja med den på en gång när jag såg hur tunn den är, 127 sidor. Jag älskar tunna böcker! Så nu lägger jag "Niceville" åt sidan (är ändå inte övertygad om att det är min typ av bok och den är på nästan 500 sidor, inte bra med andra ord) fördjupar mig istället i manlighet ett tag framöver.

Renoveringskaos

Helgen brukar kännas kort, men när man renoverar känns den som ett ögonblick. De senaste dagarna har jag och Ola spacklat, slipat och målat till förbannelse, men vi är ändå långt i från klara. Vi har också sovit på en uppblåsbar madrass i vardagsrummet. Min rygg gillar inte den madrassen och mitt psyke gillar inte att alla våra sovrumsmöbler nu trängs i vardagsrummet. Nej, renoveringskaos är ta mig fan det värsta jag vet.

Tur då att jag har haft lite roligt i helgen också. Igår kväll var jag och min fina vän L på Vi viet och käkade god vietnamesisk mat och sen åt vi efterrätt och drack vin på Björns bar. Inte tråkigt alls. Idag kom mina fantastiska föräldrar till undsättning när jag målade sovrumsväggar och Ola jobbade. När jag målat färdigt åkte vi alla till Liseberg och solen sken på oss när vi var där. Så på det hela taget har det ändå varit en bra helg.

Nu ska jag bara försöka samla på mig lite energi inför nästa vecka. Renoverandet fortsätter och storebror börjar skolan igen och jag har fullt upp på jobbet. Jag behöver mycket energi. God Natt!

Det här med att skaffa sig nya vanor

Nu är jag inne på vecka 8 av min löparskola. Det innebär att om fem veckor ska jag kunna springa 5 kilometer. Det är bara en månad kvar. Det känns fortfarande osannolikt på ett sätt, men samtidigt börjar jag tro att jag ska klara av det. Eller va fan, det är klart jag kommer klara det!

Hur som helst ser jag fram emot att nå målet. Det kommer kännas så skönt! Jag är normalt dålig på att slutföra saker jag påbörjat och det är något jag gärna vill ändra på. Och tänkt vilken kondis jag kommer ha då. Jag har längtat efter mer ork och nu får jag ju mer av det varje dag.

Ett delmål är redan uppfyllt. Jag ville få träningen att bli en vana och något jag längtar till. De senaste veckorna har det verkligen varit så. Det känns i hela kroppen att det är dags att ge sig ut på en runda. Jag känner ett sug efter att röra på mig och det är jag väldigt nöjd med.

Intalar mig själv

Ikväll ska jag fylla i alla VAB-papper och föräldraledighetsansökningar som har legat här och skräpat i flera månader. Ikväll ska det hända. Om Ola föreslår att vi ska titta på ett avsnitt av Mad men, ska jag svara att han får vänta tills jag är klar med att fylla i alla tusen uppgifter FK behöver varje gång. Om jag blir sugen på att blogga eller surfa eller diska eller pilla mig i naveln, ska jag inte tillåta mig att göra det innan ovanstående uppgift är avklarad. Så det så.

Mycket nöjd

Jag är ganska trött efter den här helgen, men jag tänkte berätta lite om vad vi gjort. Bon Iver var precis så bra som jag hade hoppats på. Nej, det var bättre. Det var sådär rysningar-i-hela-kroppen-bra. Över huvud taget var den kvällen väldigt rolig!

Hela den här helgen har varit otroligt bra. I lördags åt vi frukost på Ethel's, innan vi åkte och hämtade hem våra små guldklimpar. Bra frukost, på Berlin-manér med tre våningar och gott kaffe. Solen sken också, det kunde inte bli bättre.

I morse var jag ute och sprang i solskenet (12 minuter i sträck!) och sedan åkte hela familjen till Skatås och promenerade. Dagen avslutades i stugan med grillning. Den här helgen har det känts som semester. Imorgon är det vardag och rutiner igen. Inte alls sugen på det.

WOW!

Jag är mycket nöjd med att jag ska till Way out west imorgon. Äntligen ska jag se Bon Iver! Jag tycker dock att just Bon Iver borde vara sista akten och inte Blur, men, men. Den här låter lär bli fantastiskt vilken tid på dygnet den än spelas.

Just nu gillar jag

Jag är så dålig på att lyssna i mig på bra musik nu för tiden (även om jag jobbar på att ändra på det!) så när jag hittar något jag gillar blir jag grymt glad. Den här låten tycker jag är helt fantastisk!

Inte illa

Jag har nu avklarat sex av tolv veckor på löparskolan. Idag var det dags att springa i tio minuter i sträck och jag var tveksam till om jag skulle klara det. Jag tycke det var så jobbigt sist jag var ute och sprang. Då undrade jag faktiskt vad jag höll på med. Vad är det jag strävar efter? Det är ju inte ens roligt att springa!

Så tänkte jag då, men jag gav mig ut på en runda idag ändå. Först åt jag en gigantisk hamburgare och drack en öl på Pankan, vilket var ett ganska konstigt val av måltid före en löparrunda. Det kändes som att jag hade en tegelsten i magen, när jag snörde på mig skorna. Kändes halvbra, men det gick att springa.

Stora delar av Slottsskogen är avspärrad på grund av att Way out west drar igång nästa helg. Det upptäckte jag först när jag kom dit och då var det för sent att ändra på min löprunda. Vid Björngårdsvillan var vägen avstängd med hjälp av staket och det satt även en vakt där. Han hade nog roligt åt mig och alla andra motionärer som något chockade insåg att enda vägen framåt var att ta sig upp för backen.

För den som inte vet hur backen vid Björngårdsvillan ser ut så kan jag berätta att den är nästan 90 grader. Nja, inte riktigt, men galet brant i varje fall! Kanske var det just den där ölen som fick mig att le när jag började springa upp för backen. Det gick långsamt, hade nog gått fortare om jag promenerat, men jag envisades. Jag sprang faktiskt hela vägen upp, var smått illamående efteråt, men det var det värt. Jag klarade det.

Den här vansinnigt otränade kropp som jag bär omkring på, blir faktiskt sakta men säkert i bättre form. Ingen är mer förvånad än jag.

Köpbegär

Jag fick plötsligt ett akut behov av att köpa några Orla Kiely-prylar till hemmet. Såg att Broarne hade en hel del av deras fina saker. Nu ska jag bara bestämma vad jag ska klicka hem.

Bäst den här semestern

Inte nog med att jag har börjat springa och Lillasyster lärt sig gå på pottan under den här semestern. Jag har även ätit väldigt mycket god mat, läst tidningen länge varje morgon, åkt på en  massa utflykter, festat en del med kompisar och haft det så himla mysigt med barnen. Mest anmärkningsvärt är nog hur lite bråk det var under vår resa till Danmark. (Både barn och vuxna i den här familjen är annars ganska bra på att bråka.)Vi har också ätit anmärkningsvärt mycket glass och tittat väldigt mycket på djur. Till barnens stora glädje. Här kommer en bildkavalkad på det bästa med den här semestern.

Egenodlade jordgubbar.

Astrid Lindgrens värld.

Nina Hemmingsson alltså. Bästa läsningen i sommar!

Pilane på Tjörn var mäktigt.

Lillasyster fyllde 4 år!

Legoland. Särskilt storebror gillade det. 

 

Designmuseet Trappholt i Kolding var mycket bra.

Girafferna på Borås Djurpark

Älskar min nya cykel. Älskar den!

 

Egenodlade grönsaker.

Bästa glassen på Ricardos utanför Halmstad.

 

Mellbystrand. Lika bra som alltid.

Promenad kring Gunnebo slott.

Nu är min semester slut. Imorgon ska jag återigen gå upp i ottan och sedan börja jobba ikapp det som jag missat under mina fem lediga veckor. Det är naturligtvis trist att ledigheten är över, men nu är det ju bara 47 veckor kvar till nästa sommarsemester. Hrmf.

Fem nyanser av Helena

Just nu är mina bröst vita, min mage är beige, mina armar är bruna och fötterna dom är nog faktiskt mörkbruna. Adderat till detta en hysterisk röd nyans på mina axlar som fick mest färg under dagens promenad. Det är resultatet av fem underbara semesterveckor, fem nyanser av Helena.

The joy, the joy!

Jag har inte bytt en enda blöja på fyra dagar. Inte Ola heller. Sommarens stora bedrift står alltså Lillasyster för, eftersom hon äntligen lärt sig gå på pottan. Väntar fortfarande på att ett bakslag ska komma, det får man väl räkna med antar jag, men i så fall är jag ändå jublande glad över dessa fyra blöjfria dagar! Tjoho!

The running girl

Hur går det med löparskolan kanske någon undrar? Jo tack, det går bra, blir svaret på den frågan. Jag är nu inne på 5:e veckan och jag får sakta men säkert bättre kondis.

Kvällens runda i Slottsskogen var fantastisk. Inte nog med att solen sken och parken var full av glada, öldrickande semesterfirare, jag lyckades springa totalt nio minuter (låter inte så mycket jag vet men jag är nybörjare och för mig är det mycket!) och var glad som en lärka efteråt. Jag hade tänkt ta det lite lugnt, eftersom jag drack en aning för mycket vin igår och jag gick och la mig klockan tre på morgonen, men när jag väl var ute och sprang gick det så bra att jag bara fortsatte helt enkelt. Det var en riktigt skön känsla och bra för självförtroendet.

En bra låt.

Inte nog med att Girls är en fantastisk TV-serie, den är också full med bra musik. Den här låten till exempel. Är det nåt jag längtar efter så är det lite ny musik. Det är nog det jag ska ägna denna mulna eftermiddag åt, musikjakt.

 

 

För ganska exakt fyra år sedan

För fyra år sedan var vi på väg till Legoland med Storebror, som då var fyra år. Som han hade längtat efter att få komma dit! Lego var i stort sett den enda han lekte med och så har det varit enda sedan dess. Jag var höggravid med Lillasyster och mådde väl inte så jättebra, men vi ville åka till Legoland innan familjen utökades för det kändes som att det kunde bli en lite krånglig resa att göra när väl bebisen var född.

Dagen före avfärd var jag på Östra sjukhuset och lämnade prover för jag var så otroligt trött och huden kliade och jag kände mig allmänt risig. Svaren skulle dröja till nästa dag och läkaren skulle ringa om proverna visade på något avvikande. Men det trodde han inte och jag tänkte att det finns bra sjukvård i Danmark så dagen efter drog vi iväg.

Efter drygt sju timmars resande, svängde vi av mot Vejle där vi skulle bo på hotell i ett par nätter. Precis då ringer min mobil. Det är läkaren från Östra. Han säger att mina levervärden är jättedåliga och jag måste ta mig hem. Så fort som möjligt. Jag hade inte alls räknat med ett sådant besked och blev ganska chockad. Ola också naturligtvis.

Vi insåg att vi inte skulle hinna med någon färja till Sverige samma dag, utan fick rikta in oss på att åka hem dagen därpå. Vi checkade in på hotellet, avbokade biljetterna vi bokat till Legoland och bokade om färjeresan från Fredrikshamn till Göteborg. Och så berättade vi för Storebror att vi inte skulle kunna besöka Legoland. Det var hjärtskärande, för besviken blev han ju såklart. Vi förklarade att han troligtvis skulle bli storebror lite tidigare än vi först trott och det gjorde honom lite gladare. Han hade längtat efter en lillebror eller lillasyster bra länge vid det laget.

Dagen därpå åkte vi alltså hem från Danmark och väl i Göteborg tog vi oss direkt till Östra sjukhuset för en bedömning om eventuell igångsättning. Det bestämdes där och då att jag skulle föda barn nästa dag. Eller ja, jag skulle sättas igång dagen efter men det kunde ta flera dagar innan barnet kom ut eftersom det var nästan en månad före beräknat födelsedatum. Det kändes mycket overkligt och omtumlande.

Den kvällen var Ola uppe på vinden och tog ner spjälsängen och så tvättade vi den och bäddade. Jag packade en väska med böcker och tidningar för förströelse.  Vi ordnade med barnvakt åt Storebror. Vi grubblade och funderade men kunde inte göra så mycket åt den situations som uppstått. Det var läskigt, men jag var också lättad över att graviditeten snart var över. Jag hade mått dåligt i flera veckor, men när det fanns svart på vitt att det var något som var fel, att det fanns en orsak till varför jag inte mått bra, då kände jag på riktigt hur slut jag var. Då kändes det som att jag inte hade orkat en dag till.

Klockan åtta nästa dag var vi på specialförlossningen och igångsättningen påbörjades. Det hände inte så mycket de första timmarna, sakta men säkert började min kropp ställa sig in på vad som skulle hända. När klockan var runt två fick jag värkstimulerande dropp. Efter par timmar senare höjde barnmorskan dosen och cirka 10 minuter senare var Lillasyster född. Helt fantastiskt! Hon hade bråttom den lilla tjejen och hon var ganska medtagen när hon kom ut. Det tog ett par dagar faktiskt innan hon repade sig. Vi var lite oroliga, men allt gick bra. Det var en riktig liten skatt vi fått.

Storebror kom och hälsade på dagen därpå. Stolt och glad var han, satt länge länge och bara tittade på Lillasyster och höll i hennes hand. Klappade hennes lilla huvud. Han hade med sig en nalle, som han hade valt ut i en affär tillsammans med farmor. En stor rosa Nasse, den var nästan lika stor som Lillasyster. Han hade fått ett stort legopaket också, och var mycket nöjd över det.

Det var så det gick till när vi blev fyra i familjen. Nu har det gått ganska exakt fyra år sedan dess och vi har precis kommit hem från Legoland. Äntligen kom vi dit! Det var egentligen det jag hade tänkt berätta om, men när jag väl började skriva blev det något helt annat. Historien om hur Lillasyster kom till världen.

Legoland var precis så fantastisk som Storebror hade hoppats på och det tyckte Lillasyster också. Kanske var det rent av roligare att vara där med sitt syskon? Jag hoppas det i varje fall. Vår fina, fina familj.

Det här med genus och reklam

Här är ett roligt klipp som visar skillnaden mellan reklam som riktar sig till kvinnor respektive män. Sen att reklam fortfarande är så olik beroende på vilket kön den riktar sig till är inte roligt. Bara tragiskt.

Klippet hittade jag via ett tweet från Zebra von Oben

Nej, nu kan vi det här

Jag har haft semester i tre veckor, tre helt underbara veckor. Det har varit ömsom sol, ömsom regn. Mest regn. Jag har haft sovmorgon nästan varje dag, läst böcker, varit ute med kompisar, druckit vin, myst med barnen, varit på biblioteket och gått på museum. Nu kan jag snart inte komma på fler aktiviteter som lämpar sig för dåligt väder. Nu kan det väl bli lite sol, ok?

Idol

Jag är inte den typen som har idoler. Har väl uppnått en ålder då man kanske inte har det, men jag är nog även ganska svårimponerad i största allmänhet. Det finns dock ett par personer som jag verkligen gillar för det de gör och det är Liv Strömquist och Nina Hemmingsson. Båda tecknar serier, vilket är något jag älskar att läsa och båda verkar vara väldigt intelligenta. Framför allt är båda dessa kvinnor otroligt roliga.

Nu debuterar snart Nina Hemmingsson som poet och även om jag inte är den typen som läser poesi i vanliga fall, ska jag absolut införskaffa hennes bok när den kommer i slutet av augusti. Förhoppningsvis kommer hon även till Bokmässan i september och i så fall går jag dit. För att träffa min idol.

Tid

Jag är nyss hemkommen från Småland. Jag och familjen har spenderat två dagar i Vimmerby, närmare bestämt på Astrid Lindgrens Värld. Vi har haft det riktigt riktigt bra.

Ungarna har lekt och lekt och lekt. Båda har varit glada hela tiden (förutom vid Mattisborgen för föreställningen om Ronja tyckte Lillasyster var läskig). Perfekt sommarväder, pannkaksbuffé, grodyngel i bäcken, ja vad mer kan man begära?

Vid stannade en lång stund idag på en lekplats där det fanns gott om vatten. Få saker får igång våra barn så mycket som just vatten. Lillasyster badade i en liten damm, en lång, lång stund. Först tog vi av kjolen, så den inte skulle bli blöt. Sedan tog vi av tröjan, när den blivit blöt. Sist åkte blöjan av efter att hon ramlat vi vattnet. Maken till nöjd nakensfis som plaskade på i den lilla dammen!

När vi skulle gå lyfta jag upp Lillasyster på bryggan intill och hjälpte henne på med alla kläder igen. Plötsligt slängde hon sina armar om min hals och sa "tack mamma för detta". Det värmde så gott i hjärtat. Jag tror egentligen inte hon tackade för badstunden. Jag tror hon tackade för tiden. Hon fick bada så länge hon ville. Vad vi än tog oss för där i parken fick hon och Storebror göra så länge de ville. Ända tills de tröttnade. Inga "Kom nu, vi måste gå" eller "skynda dig nu" eller "vi hinner inte det". Vi hade all tid i världen och jag tror att det var det Lillasyster tackade för där på bryggan.

Tid är lyx, det är definitivt en bristvara i vår familj i varje fall. Jag har semester och jag har tid och jag har tid för tålamod. (Det där med tålamod är verkligen ett förbättringsområde för mig!) Och de korta människorna i vår familj sover gott i sina sängar nu.

Flickor

Jag har precis sett det första avsnittet av serien Girls och jag älskade det! Jag säger då det, HBO vet hur man gör bra serier. Nu drar jag och resten av familjen till Vimmerby på en liten minisemester, vilket innebär att jag får vänta två hela dagar innan jag får se mer av serien. Men Småland ska nog också kunna roa oss. Hej på ett tag!

För övrigt...

... kan jag meddela att jag har dragit på mig en så kraftig t-shirt bränna att jag inte under några som helst omständigheter kan visa mig offentligt i bikini den här sommaren. Orutinerat.

En stor utmaning

Som förälder ställs man inför svåra utmaningar i stort sett dagligen. En av de största utmaningarna är enligt mig att ordna barnkalas. Det är så mycket att fixa med och tänkt om barnen inte kommer överens och tänkt om föräldrar kommer med. Vad ska jag prata med dom om? Hur utmanande som helst, med andra ord.

Idag var det lillasysters tur att få ha kalas för första gången. Snart fyller hon fyra och hon har sett fram emot det här kalaset i flera månader. Jag kom på den briljanta idén att bjuda alla barnen, samt personalen på Hedvigs dagis på ett kalas i stugan. Eller var det verkligen en så bra idé, undrade jag i morse? Jag visste inte hur många barn som skulle komma och om godispåsarna skulle räcka till alla. Dessutom skulle Ola jobba så jag fick fixa med allt själv. Sist med inte minst kändes det som lite dålig planering att min pappa och en annan släkting skulle påbörja fönsterrenovering i stugan just idag.

En stilla gung i väntan på kompisarna. Silverskorna är på och ballongerna upphängda i träden.

Men det gick bra. Galant till och med. Tacka vet jag förskolelärare! De kan konsten att styra upp saker och ingenting är konstigt för de har sett allt. De tre rutinerade kvinnorna lassade upp tårtbitar till barnen, som om de aldrig gjort annat. Blev det bråk om en leksak var någon snabbt där och löste konflikten. Jag behövde knappt tänka på en sak.

Lillasyster tyckte dock att det var lite konstigt att ha alla dagiskompisar och dagisfröknar på besök i stugan. Hon kunde inte riktigt slappna av förrän alla hade gått. Men så är det ju när man är nybörjare.